Till innehåll på sidan

Additiv Tillverkning (AM)

Aktiviteter inom Additiv tillverkning (förkortning AM från engelskans Additive Manufacturing) har påbörjats relativt nyligen på KTH som ett resultat av ansträngningar och initiativ vid MMS-enheten, från 2016 och framåt. För att etablera och stärka forskning på detta område, tillkom en ny biträdande professor i IIP-staben från februari 2019. AM-teamet arbetar nära med institutionen för Materialvetenskap (MSE), institutionen för Maskinkonstruktion (MMK) och institutionen för Hållfasthetslära som alla är medlemmar i AM-initiativet vid KTH. Samarbetets syfte är att utveckla AM-kurser, handleda examensarbeten, synkronisera forskningsverksamheten och utveckla infrastruktur för AM-forsknings vid KTH.

AM-teamet arbetar tillsammans med dessa medlemmar på ett projekt vid namn turn2AM (ett nytt ämne varje år) för att se effekterna av AM-tekniker på metalldelskvaliteter gjorda av superlegeringar. MMS har också samarbetat med Siemens och Sandvik för att utveckla processer för högpresterande superlegeringar med hjälp av EBM. AM-teamet undersöker också möjligheten att utveckla formminneslegeringar med AM för biomedicinska tillämpningar, i ett samarbete med Karolinska institutet. Dessutom styr MMS för närvarande olika industriella AM-projekt genom avhandlingar för Postnord, Sandvik, Atlas Copco och Erikson.

KTH utvecklar aktivt ett antal projekt på ämnet AM. Projekten är följande:

  • Near-net shaped manufacturing of superalloy components by EBM AM Process (en pågående doktorandstudie),
  • Hybrid Additive Manufacturing of high-performance alloys (en pågående doktorandstudie),
  • Design, optimering och tillverkning av högeffektiva 3D-tryckta värmeväxlare (ett projekt från Institutionen för Energiteknik).

Utmaningar som AM-forskningen i dagsläget behandlar inkluderar följande:

  1. Hög kostnad och ett begränsat urval av material för AM-bearbetning
  2. AM-produktionens låga hastighet
  3. Bildning av defekter såsom porositet och sprickor i AM;
  4. AM-maskiner är vanligtvis utformade för att endast bearbeta material med en viss kvalitetsnivå
  5. Otillfredsställande materialprestanda på grund av dåliga behandlingsparametrar eller suboptimal materialdesign
  6. Otillfredsställande geometriska form- och ytegenskaper efter AM
  7. Okänt värde och påverkan av behandlingsparametrar
Innehållsansvarig:infomaster@itm.kth.se
Tillhör: Institutionen för industriell produktion
Senast ändrad: 2020-05-11